På nätet är det egentligen onödigt att använda förkortningar, då det knappast råder utrymmes­brist i den digitala världen. Men folk förkortar frekvent i de flesta sammanhang, oftast på grund av lathet.

Och när det förkortas, förkortas det inte sällan på inkonsekvent sätt eller på helt fel sätt.

Att blanda ”d v s”, ”dvs.” och ”d.v.s.” är till exempel tokigt. Om det nu nödvändigtvis måste förkortas, ska det vara en och samma korrekta variant hela texten igenom. Antingen ”dvs.” eller ”d.v.s.” (”d v s” går möjligen också an, men med punkter är att föredra – och om det av lathet ska förkortas på nätet, är det ju smart att dra nytta av punkternas ihop­­hållande verkan, radbrytning efter ”d v” är ju inte så snyggt, och att peta in fasta mellanslag [NBSP, non-breaking space] kan vara tidsödande).

Ja, precis – det skulle vara hakparentes där, för vanlig parentes inom vanlig parentes godkännes ej.

Ett exempel på helt fel sätt att förkorta, är att skriva ”mm” (millimeter) när man menar ”med mera” (rätt förkortning: m.m.). Eller att skriva ”St.” (Stora) när man menar ”Sankt” (rätt förkortning: S:t).

Vissa förkortningar ska förresten aldrig ha punkt eller kolon – detta gäller samman­­dragningar av ord som ”jämför” (jfr), där förkortningen avslutas med ordets sista bokstav.

Men hur ska man kunna hålla reda på alla olika varianter och regler? Svaret på den frågan är enkel, och jag får anledning att återanvända en textrad från ett tidigare inlägg (men skippar två av ursprungligen tre utropstecken, eftersom jag är på något bättre humör idag):

Är du inte fullständigt säker? Kolla upp!

Svårare än så är det inte. Och några undanflykter finns inte.

För att överföra begrepp till ett vidare perspektiv, kan nämnas att det faktiskt råder utrymmesbrist i mitt eget liv. Av anledningar som är ointressanta att gå in på, spenderar jag mycket tid på en yta om cirka åtta kvadratmeter. Därav får mina handlingar – liksom språkets ord i tryckta sammanhang – begränsas en aning, men mina tankar och föreställningar kan – till skillnad från språkets ord i tryckta sammanhang – uppta hur mycket plats som helst, som företeelser vara mer gränslösa än någonsin. Det är omöjligt att på alla sätt förminska en tålmodig person som har kommit underfund med sitt sanna, urstarka väsen.